En ny förändring i det svenska trafiksystemet träder snart i kraft – bötesbeloppet för att köra mot gult ljus sänks från 3000 kronor till 2000 kronor. Denna justering, som beslutats av Riksåklagaren, är en del av en större strävan att differentiera mellan olika trafikförseelser och se till att straffskalan bättre återspeglar allvarligheten i överträdelser. Från och med den 21 februari 2025 kommer denna förändring att träda i kraft, vilket innebär en betydande skillnad för bilister som hamnar i det kritiska ögonblicket när trafikljuset slår om till gult.

Bakgrunden till förändringen

Under många år har det inte gjort någon juridisk skillnad om en förare körde mot gult eller rött ljus. Straffet har varit detsamma – 3000 kronor i böter. Kritiker har länge påpekat att det saknats en rimlig avvägning mellan att ignorera ett rött ljus och att hinna över en korsning i samband med att ljuset slår om.

Riksåklagaren har nu tagit fram nya föreskrifter som syftar till att skapa en tydligare uppdelning mellan att köra mot gult och att köra mot rött. Den nya lagen ser till att förare som passerar korsningen på gult, utan att ha en säkerhetsmässigt godtagbar anledning, får ett reducerat bötesbelopp jämfört med de som ignorerar det röda ljuset helt.

Argumenten bakom lagändringen

Frågan om huruvida en bilist ska bötfällas för att ha kört mot gult har länge varit omdebatterad. I många andra länder finns en tydligare distinktion mellan att köra mot rött och mot gult, där det senare betraktas som en lindrigare förseelse.

En av de viktigaste faktorerna i lagändringen är att den tar hänsyn till den marginal som finns vid gult ljus. Trafikreglerna säger att en förare ska stanna vid gult, om det är säkert att göra det. Men i många situationer kan ett plötsligt stopp vara farligare än att fortsätta köra genom korsningen, till exempel om en bilist befinner sig i hög fart och riskerar en kraftig inbromsning på halt väglag.

Hur påverkas trafikanterna?

Många förare ser gult ljus som en varningssignal snarare än ett omedelbart stoppkrav. Den nya regleringen gör det tydligare att det fortfarande är olagligt att köra mot gult utan en god anledning, men att det är en lindrigare förseelse än att köra mot rött. Detta kan minska känslan av orättvisa för förare som tidigare fått höga böter för vad som kan ha uppfattats som en mindre överträdelse.

För cyklister och förare av klass II-mopeder kommer förändringen också att innebära en justering. Böterna för att köra mot rött för dessa trafikanter kommer att ligga på 1500 kronor, medan böterna för att köra mot gult blir 1000 kronor.

Jämförelser med andra länder

I andra europeiska länder hanteras trafikljusförseelser på olika sätt. I exempelvis Tyskland är det vanligt att bötesbeloppen varierar beroende på om ljuset precis har slagit om eller om det varit rött en längre stund. I Storbritannien finns en liknande uppdelning, där en förare som passerar ett rött ljus efter att det precis slagit om kan få en mildare påföljd än den som kör genom en korsning efter att det varit rött i flera sekunder.

Den svenska förändringen anpassar därmed systemet något närmare de regler som redan finns i många andra länder. Genom att differentiera mellan gult och rött ljus skapas en mer nyanserad lagstiftning som tar hänsyn till verkliga trafiksituationer.

Reaktioner från allmänheten och experter

Reaktionerna på nyheten har varit blandade. Vissa trafikexperter menar att detta är ett steg i rätt riktning, eftersom det uppmuntrar förare att följa trafikreglerna utan att skapa onödiga risker i trafiken.

– ”Det här är en logisk förändring. Att köra mot rött är en allvarlig trafikförseelse som skapar stor fara. Att köra mot gult är inte alltid lika svartvitt. Genom att sänka bötesbeloppet för gult ljus skickar vi en signal om att det fortfarande är förbjudet, men att det inte är lika allvarligt som att köra mot rött,” säger Per Karlsson, trafikexpert vid Transportstyrelsen.

Samtidigt finns det kritiska röster som menar att förändringen kan göra att fler förare chansar när de närmar sig ett gult ljus. Trafiksäkerhetsorganisationer varnar för att en sänkning av böterna kan leda till att fler väljer att trycka gasen i botten vid gult istället för att bromsa in.

Vad innebär detta för framtida trafikregler?

Denna förändring kan ses som en del av en större trend där trafikregler anpassas för att bättre motsvara verkligheten i trafiken. Det finns redan diskussioner om att införa fler graderade bötesbelopp beroende på hur allvarlig en trafikförseelse är. Till exempel har det föreslagits att det ska finnas olika nivåer av böter för fortkörning beroende på hur mycket hastighetsgränsen överträds.

En annan fråga som lyfts i samband med denna förändring är huruvida rödljuskameror ska kunna registrera gula ljuspassager och ge böter automatiskt. Idag fungerar rödljuskameror endast vid rött ljus, men med den nya lagändringen kan det finnas incitament att även registrera förare som kör mot gult. Detta skulle kunna innebära fler automatiserade böter, något som vissa experter menar kan bli en rättssäkerhetsfråga.

Vad ska du som bilist tänka på?

För förare innebär den nya lagändringen att det är viktigare än någonsin att förstå reglerna kring gult ljus. Trots att böterna sänks är det fortfarande olagligt att köra mot gult ljus utan en god anledning. Förare bör därför:

  • Vara beredda att stanna vid gult ljus, om det är möjligt att göra det på ett säkert sätt.
  • Inte se sänkningen av bötesbeloppet som en ”fribiljett” att ignorera trafikljus.
  • Fortsätta vara uppmärksamma på trafiksignalernas funktion och anpassa sin körning därefter.

Sammanfattning och framtidsutsikter

Den kommande förändringen av bötesbeloppet för att köra mot gult ljus är en viktig justering i det svenska trafikregelverket. Genom att göra en tydlig skillnad mellan gult och rött ljus skapas en mer rättvis straffskala som bättre speglar trafikens verklighet. Medan vissa ser detta som en nödvändig modernisering av lagstiftningen, varnar andra för att det kan leda till fler osäkra beslut i trafiken.

Oavsett vad man tycker om förändringen står det klart att detta är en del av en bredare diskussion om hur trafikregler ska utformas för att både vara rättvisa och effektiva. Med fortsatt teknisk utveckling, såsom fler kameror och automatiserad övervakning, kan det bli fler förändringar i framtiden som syftar till att skapa en säkrare och mer anpassningsbar trafikmiljö.

Den stora frågan som kvarstår är hur förare faktiskt kommer att agera när den nya lagen träder i kraft. Kommer fler att ta risker vid gult ljus, eller kommer den tydligare distinktionen mellan gult och rött att leda till en mer ansvarsfull körning? Svaret kommer att visa sig på Sveriges vägar inom de närmaste månaderna.