Danmark har under de senaste åren stramat åt sin asyl- och migrationspolitik, men siffrorna för 2024 visar på en historisk bottennotering. Endast 860 personer beviljades asyl i Danmark under det gångna året, vilket, vid sidan av pandemiåret 2020, är den lägsta siffran på över 40 år. Regeringen betraktar detta som en framgång, men kritiker menar att den hårda linjen riskerar att skada både Danmarks internationella rykte och de människor som behöver skydd.
En konsekvent politisk strategi
Den danska regeringen, under ledning av statsminister Mette Frederiksen (S) och migrationsministern Kaare Dybvad Bek (S), har under flera år genomfört en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande och skärpa reglerna för invandring. I ett pressmeddelande uttrycker Dybvad Bek sin tillfredsställelse över utvecklingen och betonar vikten av att integrationen kan hålla jämna steg med invandringen.
”Det är avgörande för vårt samhälle och vår sammanhållning att vi har ett lågt asylinflöde så att integrationen kan fungera effektivt. Vi kan inte upprepa de misstag som gjorts i andra länder, där höga asyltal har lett till problem med segregation och arbetslöshet,” säger han.
Regeringens linje har varit tydlig sedan flyktingkrisen 2015, då stora grupper flyktingar från Syrien och andra konfliktdrabbade länder sökte asyl i Europa. Danmark har sedan dess vidtagit åtgärder för att minska inflödet, inklusive att flytta ut asylprövningar till tredjeländer, skärpa försörjningskrav för anhöriginvandring och begränsa möjligheten till permanent uppehållstillstånd.
En drastisk nedgång – siffrorna talar sitt tydliga språk
År 2015 sökte över 21 000 personer asyl i Danmark, en siffra som successivt har minskat för varje år. Till exempel fick cirka 1 500 personer asyl 2021, och nu har siffran sjunkit till 860 under 2024. Detta placerar Danmark bland de länder i Europa med allra lägst antal beviljade asylansökningar i förhållande till befolkningsstorlek.
Migrationsverket i Danmark har bekräftat att den största gruppen asylsökande under 2024 var personer från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Men även bland dessa grupper har antalet som får asyl minskat kraftigt, till stor del på grund av regeringens bedömning att säkerhetsläget i vissa delar av dessa länder har förbättrats.
Kontroverser kring den danska migrationspolitiken
Medan regeringen och dess anhängare ser de låga asyltalen som en framgång, menar kritiker att Danmark går för långt i sina försök att minska invandringen. Flera människorättsorganisationer har reagerat starkt på siffrorna och pekar på de restriktiva lagar som gjort det allt svårare att få skydd i landet.
Amnesty International har kallat Danmarks asylpolitik för ”oacceptabelt hård” och menar att landet sviker sitt ansvar enligt internationella konventioner.
”Danmark har en historia av att vara ett föregångsland inom mänskliga rättigheter, men de senaste årens utveckling har gjort det allt svårare för flyktingar att få den trygghet de behöver,” säger Lisa Blomqvist, talesperson för Amnesty International i Norden.
Även FN:s flyktingorgan UNHCR har uttryckt oro över den danska regeringens hantering av asylärenden, särskilt förslaget att flytta asylprövningar till länder utanför EU.
Framtiden för Danmarks migrationspolitik
Frågan om asyl och migration kommer att fortsätta vara en central punkt i den danska politiken. Regeringen har redan aviserat att den kommer att fortsätta på den inslagna vägen och att målet är att hålla antalet asylsökande på en så låg nivå som möjligt.
En möjlig faktor som kan förändra situationen är Danmarks kommande förhandlingar med EU om en ny migrationspakt. EU har under de senaste åren diskuterat en gemensam fördelningsmekanism för asylsökande, men Danmark har hittills varit emot att ta emot fler flyktingar genom ett sådant system.
Samtidigt växer den politiska oppositionen mot regeringens migrationspolitik. Det danska Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre har föreslagit en mer human asylpolitik, där Danmark tar ett större ansvar för flyktingar i linje med andra nordiska länder.
En modell för andra länder?
Danmark har blivit något av en modell för flera andra europeiska länder som vill minska sin invandring. Länder som Österrike och Nederländerna har pekat på Danmark som ett exempel på hur strikt migrationspolitik kan leda till färre asylansökningar och ökad kontroll över invandringen.
Samtidigt varnar forskare för att Danmarks hårda linje kan ha långsiktiga konsekvenser för arbetsmarknaden och demografin. Med en åldrande befolkning och ett behov av arbetskraft inom flera sektorer, kan en alltför restriktiv invandringspolitik leda till brist på arbetskraft och ekonomiska problem på sikt.
”Det är en balansgång. Att minska invandringen kan ha kortsiktiga politiska vinster, men i längden måste Danmark, precis som många andra länder, hitta sätt att attrahera arbetskraft och behålla sin konkurrenskraft,” säger Peter Hansen, professor i migrationsstudier vid Köpenhamns universitet.
Samhällsdebatten fortsätter
Frågan om Danmarks asylpolitik splittrar både politiker och medborgare. Många danskar stöder regeringens linje och menar att den är nödvändig för att skydda den danska välfärdsmodellen och integrationen. Samtidigt finns det en växande grupp som anser att Danmark borde ta ett större ansvar för flyktingar och följa en mer human migrationspolitik.
Under de kommande åren kommer det att bli avgörande att se hur Danmarks migrationspolitik påverkar både samhället och relationerna med andra europeiska länder. Medan regeringen firar de historiskt låga asyltalen som en seger, är debatten långt ifrån över.
SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!
Lämna ett svar