Stockholm får inte ta del av polisens lista över HVB-hem med kopplingar till organiserad brottslighet. Det blev klart när Högsta förvaltningsdomstolen nyligen beslutade att inte bevilja prövningstillstånd för Stockholms stads överklagan. Därmed kvarstår Kammarrättens tidigare beslut om att sekretessbelägga uppgifterna.

Beslutet har väckt starka reaktioner och satt ljuset på en fråga som berör några av samhällets mest utsatta: barn och ungdomar i HVB-hem. Socialtjänstens möjligheter att agera proaktivt för att skydda dessa unga har nu hamnat i skottlinjen, och frågan om sekretessens gränser har återigen blivit föremål för intensiv debatt.

Bakgrunden till konflikten

I augusti förra året publicerade polisen en rapport som visade att minst 18 HVB-hem i Sverige drivs av personer med kopplingar till kriminella nätverk. Denna information väckte stor uppmärksamhet, särskilt eftersom HVB-hemmen är en central del av den sociala vården för barn och unga med svåra bakgrunder.

Stockholms stad, som ansvarar för placeringar av barn i HVB-hem, begärde ut listan över de utpekade hemmen. Syftet var att kunna undvika att placera barn i verksamheter som kunde vara skadliga och i värsta fall utsätta dem för rekrytering till kriminella nätverk.

Men polisen nekade begäran. Myndigheten hänvisade till sekretessregler och menade att en offentliggörande av listan kunde skada pågående utredningar samt riskera de källor som bidragit med informationen.

Stockholms stad valde att överklaga beslutet till Kammarrätten, men fick avslag. Därefter vände sig staden till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har meddelat att ärendet inte kommer att prövas.

”Ett generalfel i systemet”

Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, är mycket kritisk till beslutet.

– Det här är ett generalfel i systemet. Vi har barn och ungdomar som placeras i HVB-hem, och vi har en skyldighet att se till att de får en trygg och säker miljö. Om vi inte ens kan få veta vilka verksamheter som har kopplingar till kriminella, hur ska vi då kunna garantera deras säkerhet? säger han i en kommentar till TT.

Ojanne menar att beslutet undergräver det brottsförebyggande arbetet och skapar ett farligt glapp mellan myndigheterna. Han får stöd av flera aktörer inom socialtjänsten och politiken som menar att samverkan mellan kommuner och polis måste förbättras.

Sekretess kontra transparens: en komplex fråga

Frågan om sekretess inom rättsväsendet är en ständig balansgång mellan behovet av att skydda känsliga uppgifter och allmänhetens – och i detta fall kommunernas – rätt att veta.

Enligt polisen skulle en offentliggörande av listan kunna röja taktiska metoder i arbetet mot organiserad brottslighet, och även riskera säkerheten för de som gett informationen om HVB-hemmen.

– Vi arbetar kontinuerligt med att kartlägga och bekämpa kriminella nätverk, och i vissa fall är det nödvändigt att hålla information konfidentiell för att inte skada pågående insatser, säger en anonym källa inom polismyndigheten.

Men kritiker menar att den rådande sekretessen gör det omöjligt för kommunerna att agera ansvarsfullt.

– Vi står inför ett moment 22. Vi vet att det finns HVB-hem med kriminella kopplingar, men vi får inte veta vilka de är. Det innebär att vi riskerar att placera barn i direkt farliga miljöer utan att kunna vidta åtgärder, säger en tjänsteman inom Stockholms socialtjänst.

Hur påverkas barnen och de anställda?

Konsekvenserna av kriminella aktörer inom HVB-sektorn kan vara allvarliga. Tidigare granskningar har visat att vissa HVB-hem används för rekrytering av unga till gängkriminalitet, narkotikahandel och annan brottslighet.

– Vi har sett fall där barn på HVB-hem pressas till att begå brott eller tvingas in i kriminella nätverk. Att inte kunna säkerställa att de placeras i trygga miljöer är oacceptabelt, säger en anonym anställd inom socialtjänsten.

Även personalen på HVB-hem kan hamna i riskzonen. Det har förekommit fall där anställda hotats eller utsatts för påtryckningar av kriminella grupper som vill använda hemmen som en del av sin verksamhet.

– Det är oerhört svårt att arbeta på vissa enheter. Man känner att man inte har stöd uppifrån och att myndigheterna inte kan skydda oss, berättar en anställd vid ett HVB-hem som önskar vara anonym.

Politisk debatt om framtiden

Efter avslaget från Högsta förvaltningsdomstolen har frågan om HVB-hem och kriminalitet blivit en het potatis i den politiska debatten.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) har uttryckt oro över att kriminella kan driva vårdboenden för barn och unga.

– Det är helt oacceptabelt att kriminella aktörer har tillgång till den här typen av verksamheter. Regeringen arbetar med att se över regelverken och vi kommer att ta fram åtgärder för att förhindra att detta sker, säger hon.

Ett av de förslag som nu diskuteras är att skärpa kontrollen över vilka som får starta och driva HVB-hem. En annan möjlighet är att skapa en särskild granskningsfunktion som kontinuerligt följer upp verksamheterna och snabbt kan stänga ner boenden där kriminalitet misstänks förekomma.

Men samtidigt finns det farhågor om att en ökad kontroll kan leda till att färre HVB-hem öppnas, vilket kan förvärra bristen på platser för barn och ungdomar i behov av vård och stöd.

– Vi måste vara försiktiga så att vi inte skapar en situation där det blir ännu svårare att hitta trygga placeringar. Lösningen är inte att färre HVB-hem öppnas, utan att vi får bättre verktyg för att säkerställa att de som driver dem är seriösa aktörer, säger en expert inom socialt arbete.

Vad händer nu?

Med Högsta förvaltningsdomstolens beslut står det klart att Stockholms stad inte kommer att få tillgång till polisens lista över kriminella HVB-hem. Men frågan är långt ifrån avgjord.

Regeringen har signalerat att de kommer att se över regelverket, och flera aktörer inom socialtjänst och kriminalvård fortsätter att kräva bättre samverkan mellan polis och kommuner.

Samtidigt fortsätter barn och unga att placeras i HVB-hem, utan att socialtjänsten har full insyn i vilka verksamheter som kan vara farliga.

– Vi kan inte ge upp den här frågan. Det handlar om barns liv och framtid. Vi måste hitta ett sätt att lösa det här, avslutar Alexander Ojanne.

Det återstår att se om den politiska debatten leder till några konkreta förändringar, men en sak är säker: frågan om HVB-hem och kriminalitet kommer att vara en av de mest omdebatterade inom socialpolitiken den närmaste tiden.

Gå till hemsidan

SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!