PARIS – I en av de mest betydelsefulla diplomatiska samlingarna sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har europeiska utrikesministrar slagit fast att en rättvis och varaktig fred inte kan uppnås utan Europas aktiva deltagande i förhandlingarna. Detta budskap framfördes tydligt av Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot efter ett högnivåmöte i Paris med kollegor från Tyskland, Spanien, Storbritannien och USA:s senator Marco Rubio.
Mötet, som hölls bakom stängda dörrar men senare följdes av en rad officiella uttalanden, bekräftade Europas enade hållning: Ukraina får inte tvingas till en kompromiss som äventyrar landets självständighet och europeisk säkerhet. Samtidigt underströk deltagarna vikten av att hålla USA engagerat i den transatlantiska säkerhetsstrukturen.
Europa markerar sin roll i fredsprocessen
Barrot var tydlig i sin ståndpunkt när han talade med pressen efter mötet.
”Det blir ingen rättvis och varaktig fred utan européernas delaktighet. Vår säkerhet står på spel, och vi kan inte låta en lösning dikteras enbart av externa aktörer. Europa har ett ansvar gentemot Ukraina och sin egen framtid,” sade han.
Detta uttalande är ett svar på de senaste rapporterna om att USA:s tidigare president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin eventuellt förbereder direkta samtal om en möjlig vapenvila eller fredsöverenskommelse – utan att involvera Europas länder.
Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock och Spaniens utrikesminister José Manuel Albares instämde i Barrots budskap och betonade att inga beslut kan fattas utan ett ukrainskt godkännande.
”Det är upp till Ukraina att besluta när och på vilka villkor de vill förhandla,” sade Baerbock.
Spanien, som har ökat sitt militära stöd till Ukraina under det senaste året, har varit en stark förespråkare för att europeiska länder måste ha en central roll i varje framtida fredsuppgörelse.
Albares tillade: ”Vi kan inte tillåta att en överenskommelse för Europas framtid förhandlas utan Europa.”
Polens hållning: Transatlantiskt samarbete avgörande
Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski betonade vikten av att bibehålla starka band med USA.
”Det finns inga bättre garantier för vår kontinents säkerhet än nära transatlantiskt samarbete,” sade han efter mötet.
Polen, som historiskt sett har varit en av de mest högljudda kritikerna av Rysslands aggression och en av Ukrainas främsta allierade i Europa, ser relationen med USA som avgörande för säkerhetsarkitekturen på kontinenten.
Men bakom de diplomatiska formuleringarna ligger en oro över att Europas roll i fredsförhandlingarna kan marginaliseras om USA och Ryssland inleder direkta samtal utan EU:s närvaro.
Ukrainas reaktion: ”Vår framtid avgörs inte utan oss”
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger betonat att landet inte kommer acceptera en påtvingad fred eller några kompromisser som innebär territoriella eftergifter.
En rådgivare till Zelenskyj, Mychajlo Podoljak, kommenterade de europeiska ministrarnas uttalanden och välkomnade deras stöd.
”Vi är tacksamma för våra allierade i Europa som ser vikten av att Ukraina måste ha sista ordet i alla förhandlingar. Vår framtid kan inte avgöras utan oss,” sade han i en intervju med ukrainska medier.
Framtiden för fredssamtalen: Ett splittrat internationellt landskap
Den diplomatiska dragkampen om Ukrainas framtid visar tydligt hur splittrat det internationella samfundet är i frågan.
- USA:s roll i konflikten har varit avgörande, men det finns en växande oro inom Europa över att Washingtons långsiktiga engagemang kan svaja, särskilt med tanke på de politiska förändringarna i USA.
- Ryssland har upprepade gånger insisterat på att förhandlingar måste baseras på ”nya realiteter”, vilket ofta är en omskrivning för att acceptera de territorier som Moskva olagligt har annekterat.
- Kina har försökt positionera sig som en neutral medlare men har samtidigt fortsatt stärka sina ekonomiska och militära band med Ryssland.
- Europeiska länder, ledda av Frankrike och Tyskland, har alltmer betonat att de inte kommer acceptera en fred som innebär en rysk seger på Ukrainas bekostnad.
Europeisk militär upptrappning och sanktioner mot Ryssland
Utöver de diplomatiska samtalen har flera europeiska länder vidtagit åtgärder för att stärka sitt stöd till Ukraina.
- Tyskland har ökat sitt militära bistånd och leveranser av stridsvagnar och luftvärnssystem.
- Frankrike har skickat fler långdistansrobotar och drönare till ukrainska styrkor.
- Storbritannien har varit en av de mest aktiva europeiska aktörerna i att utbilda ukrainska soldater och leverera avancerade vapen.
Samtidigt har EU:s sanktioner mot Ryssland fortsatt att skärpas, med nya åtgärder riktade mot ryska banker, exportförbud av kritisk teknik och förstärkta sanktioner mot oligarker kopplade till Kreml.
Vad händer härnäst?
Mötet i Paris markerar en vändpunkt i Europas diplomatiska hållning. Efter två år av krig har europeiska ledare tydligt markerat att de inte kommer acceptera att stå vid sidlinjen när Ukrainas framtid avgörs.
Den stora frågan nu är om USA och andra globala aktörer kommer att lyssna på Europas krav eller om en parallell förhandlingsväg mellan USA och Ryssland kommer att växa fram.
Oavsett utgången står en sak klart: Europas länder har gjort det tydligt att de kommer att kämpa för att spela en central roll i Ukrainas framtid och säkerheten på hela den europeiska kontinenten.
SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!
Lämna ett svar