Sveriges inflation har oväntat skjutit i höjden under januari 2025, vilket har fått både ekonomer och marknadsaktörer att höja på ögonbrynen. Enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har inflationen, mätt med KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), ökat från 1,5 procent i december till 2,2 procent i januari. Detta innebär en betydligt kraftigare uppgång än den förväntade siffran på 1,6 procent som ekonomer, enligt Bloomberg, hade räknat med.

Den plötsliga inflationstoppen har lett till spekulationer om hur Riksbanken kommer att agera framöver. Med tanke på att inflationsmålet ligger på 2,0 procent innebär den nuvarande nivån att Riksbanken potentiellt kan avstå från att sänka räntan ytterligare i närtid.

”Den här siffran är nog spiken i kistan för de eventuella planerna på fler räntesänkningar,” säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. ”KPIF ligger nu över målet, och tillsammans med osäkerheten kring Donald Trumps tullar och dess eventuella effekter på tillväxt och inflation, tror jag att Riksbanken stannar här.”

En oväntad vändning för inflationen

Den senaste tidens inflationssiffror har överraskat många bedömare. Efter en lång period av dämpad inflation under 2023 och 2024, med kraftiga räntehöjningar för att kyla av ekonomin, var det många som trodde att inflationen var under kontroll. När inflationen föll till 1,5 procent i december var det en tydlig signal om att trycket i ekonomin minskat. Därför är det senaste hoppet till 2,2 procent en överraskning för marknaden.

En del av förklaringen tros ligga i stigande energipriser samt en återhämtning av konsumtionen under januari efter den avvaktande ekonomiska aktiviteten i december. Höjda råvarupriser, i kombination med en svagare krona, har också bidragit till att göra importerade varor dyrare, vilket i sin tur påverkar inflationen.

”Det här är en betydligt högre inflation än väntat, och det är en kalldusch för dem som trodde på räntesänkningar inom kort,” säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB. ”Nu står Riksbanken inför en utmaning: ska de hålla fast vid sina tidigare prognoser eller anpassa sig efter den nya verkligheten?”

Vad innebär det för hushållen?

För svenska hushåll kan den högre inflationen innebära att levnadskostnaderna fortsätter att öka, särskilt när det gäller livsmedel, energi och hyror. Även om inflationen inte är i närheten av de toppnivåer som sågs under 2022, då den var över 10 procent, skapar en stigande inflation ändå oro bland konsumenter som redan brottas med höga boendekostnader.

”Det här påverkar plånboken direkt,” säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank. ”Vi ser att hushållen redan har anpassat sitt konsumtionsbeteende efter den svaga ekonomin, men om inflationen fortsätter att stiga kan det ytterligare dämpa konsumtionen.”

Den svenska bostadsmarknaden har också varit under press det senaste året, med sjunkande bostadspriser och högre räntekostnader. Många bolånetagare har hoppats på räntesänkningar under 2025 för att få lättnad i sina månadskostnader. Men med den nya inflationssiffran kan en sådan lättnad komma senare än förväntat.

”Vi hade räknat med en första räntesänkning från Riksbanken i maj, men den prognosen kan behöva revideras,” säger Spector.

Osäkerhet på de globala marknaderna

Utöver den inhemska utvecklingen finns även yttre faktorer som kan påverka inflationen och Riksbankens beslut. En av de stora frågorna är hur den amerikanska ekonomin kommer att utvecklas under 2025. Donald Trumps återkomst till makten och hans protektionistiska politik kan skapa osäkerhet på de globala marknaderna.

Trump har redan antytt att han kan införa nya tullar på importerade varor, vilket kan leda till högre priser globalt. Det skulle i sin tur kunna driva upp inflationen ytterligare i Sverige genom dyrare importkostnader.

”Vi vet fortfarande inte exakt vilka åtgärder Trump kommer att genomföra, men historiskt sett har hans politik lett till högre inflation genom tullar och protektionism,” säger Bergqvist. ”Det är en faktor som Riksbanken kommer att behöva beakta.”

Samtidigt är Europas ekonomi fortsatt skör. Den europeiska centralbanken (ECB) har också signalerat att de kan komma att avvakta med räntesänkningar på grund av osäkerheten i världsekonomin. Detta kan göra att Riksbanken tvingas följa samma linje för att undvika att den svenska kronan försvagas ytterligare.

Vad händer nu?

Riksbanken har sitt nästa räntebesked planerat till den 19 mars, och marknaden kommer nu att bevaka centralbankens kommunikation noga. Det blir viktigt att se hur Riksbanken tolkar de nya inflationssiffrorna och vilka signaler de ger inför framtiden.

Om inflationen fortsätter att ligga över målet kan det innebära att räntan hålls oförändrad längre än förväntat. Skulle inflationen däremot visa sig vara en tillfällig topp, kan det fortfarande finnas utrymme för räntesänkningar längre fram under 2025.

För hushåll och företag innebär den ökade osäkerheten att det blir allt viktigare att planera sin ekonomi noggrant. Räntor, priser och den globala utvecklingen kommer att ha en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska framtid.

”Vi får helt enkelt vänta och se,” avslutar Bratt. ”Men en sak är säker – dagens siffror visar att vi inte är ute ur inflationsträsket ännu.”