Under den senaste tiden har en våg av protester svept över Tyskland i ett uttryck av motstånd mot högerextrema krafter. För andra helgen i rad har hundratusentals människor samlats för att göra sina röster hörda, och denna gång var det Bayerns huvudstad München som stod i centrum för den växande folkrörelsen.
Enligt Münchentidningen TZ uppgick antalet demonstranter i staden till minst 250 000 personer. Protesterna riktar sig specifikt mot det högerextrema partiet Alternative für Deutschland (AfD), som under de senaste åren vunnit mark i tysk politik. Demonstranterna vill skicka en tydlig signal: de accepterar inte att extremism och främlingsfientlighet får fotfäste i landets styre.
Likt protesterna i Berlin förra helgen, där över 160 000 människor deltog, bär demonstranterna plakat med budskap som ”Rasism och hat är inget alternativ” och ”Hellre färgglad än brun”. Dessa slagord har blivit symboler för en ny medborgarrörelse som samlar människor över hela landet – från unga aktivister till äldre generationer som har minnen av Tysklands mörka historia.
Bakgrunden till protesterna
Demonstrationerna har sin grund i ett växande missnöje med AfD:s politik och dess allt starkare inflytande i den tyska samhällsdebatten. Under de senaste månaderna har partiet anklagats för att driva en agenda som bygger på nationalism, invandringsfientlighet och en vilja att underminera demokratins principer.
Den så kallade brandväggen, en informell politisk strategi som hållit AfD utanför inflytande i förbundsdagen, är en central fråga i protesterna. Demonstranterna vill att de etablerade partierna fortsatt ska vägra samarbeta med AfD och förhindra att extremhögern får något reellt politiskt inflytande.
Många menar att partiets politik påminner om retoriken som användes under 1930-talet i Tyskland. Det har även avslöjats att AfD-medlemmar deltagit i möten där planer på massdeportationer av människor med invandrarbakgrund har diskuterats. Detta har lett till att protesterna fått ännu större kraft och att fler människor känner sig manade att engagera sig.
En stad fylld av färg och engagemang
Münchens gator var på lördagen fyllda av färggranna banderoller, plakat och regnbågsflaggor. Längs paradgatorna marscherade människor i alla åldrar – familjer med barn, pensionärer, studenter och yrkesarbetande. Stämningen var både allvarlig och hoppfull. Musik och slagord ekade mellan byggnaderna, och flera tal hölls av framstående politiker, aktivister och kulturpersonligheter.
Bland dem som talade fanns författaren och människorättsaktivisten Carolin Emcke, som underströk vikten av civilkurage och vikten av att stå emot högerextremism i alla dess former. Även Münchens borgmästare Dieter Reiter (SPD) deltog och betonade att staden alltid ska stå för öppenhet och mångfald.
– Vi är här idag för att visa att München är en stad för alla, inte för hat och rasism. Vi har sett vad som händer när extremismen tillåts växa. Det får inte hända igen, sade han inför den massiva folkmassan.
Demonstrationerna – en nationell rörelse
Protesterna i München är en del av en bredare rörelse som vuxit sig stark under de senaste månaderna. På flera håll i Tyskland har liknande demonstrationer ägt rum. I Berlin förra helgen samlades minst 160 000 människor med liknande budskap. I Hamburg, Frankfurt och Köln har tiotusentals också gått ut på gatorna för att visa sitt motstånd mot AfD och ytterhögern.
Rörelsen har även fått stöd av flera prominenta personer inom kultur, akademi och politik. Flera tyska företag har offentligt tagit avstånd från AfD och stöttar demonstrationerna genom att låta anställda delta.
Vad betyder detta för tysk politik?
Det politiska landskapet i Tyskland har genomgått stora förändringar under de senaste åren, och AfD:s ökande popularitet har skakat de etablerade partierna. Opinionsmätningar visar att partiet har stöd från omkring 20 procent av väljarna, vilket gör det till en av landets största politiska krafter. Detta har lett till oro för att det traditionella partilandskapet är på väg att förändras.
Många demonstranter uttrycker en rädsla för att AfD kan komma att påverka politiken på ett sätt som underminerar demokratiska värderingar. Förbundskansler Olaf Scholz (SPD) har tydligt markerat att hans regering inte kommer att samarbeta med partiet, men många menar att mer måste göras för att förhindra att AfD får fortsatt tillväxt.
En ny folkrörelse tar form
Det som nu sker i Tyskland har beskrivits som en ny folkrörelse – en rörelse där medborgarna själva tar initiativ till att försvara demokratiska värden. I sociala medier har kampanjer under hashtaggar som #NieWieder (”Aldrig igen”) och #BuntStattBraun (”Färgglad istället för brun”) spridits snabbt och mobiliserat hundratusentals människor.
Frivilligorganisationer rapporterar att intresset för att engagera sig i demokratifrågor har ökat markant. Många ser demonstrationerna som en möjlighet att motverka normaliseringen av högerextrema idéer i det offentliga samtalet.
AfD:s reaktion
AfD har avfärdat protesterna som ”vänsterliberal propaganda” och menar att demonstranterna är en del av ett etablerat politiskt system som inte vill erkänna partiets legitimitet. Partiets ledning hävdar att de representerar många tyska väljares missnöje med den nuvarande regeringen och att protesterna är ett sätt att försöka tysta en del av befolkningen.
Denna retorik har dock inte minskat demonstrationernas genomslagskraft. Tvärtom verkar den ha stärkt många människors övertygelse om att det är nödvändigt att stå upp mot extremism.
Vad händer nu?
Protesterna i München och på andra håll visar att det tyska samhället inte tänker låta högerextremism ta över utan motstånd. Frågan är hur denna folkrörelse kommer att utvecklas och vilken påverkan den kommer att ha på det politiska landskapet framöver.
Flera nya demonstrationer planeras redan i andra tyska städer. Samtidigt fortsätter debatten kring hur AfD:s inflytande ska hanteras. Kommer de etablerade partierna att stå fast vid brandväggen? Kommer väljarna att fortsätta engagera sig i kampen mot extremism?
En sak är dock säker: de hundratusentals människor som marscherade genom Münchens gator på lördagen visade att de inte tänker ge upp. Budskapet de skickade var tydligt: framtidens Tyskland ska vara färgglatt, inte brunt.
SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!
Lämna ett svar