STOCKHOLM – Den svenska regeringen har idag presenterat ett omfattande paket med säkerhetsåtgärder för skolor, med särskilt fokus på att förhindra framtida våldsamma incidenter. Detta sker som en direkt följd av den tragiska skolmassakern i Örebro den 4 februari, då elva personer miste livet och flera skadades allvarligt i en attack som chockade hela landet.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) och representanter från Tidöpartierna höll under förmiddagen en pressträff där de redogjorde för förslagen, vilka syftar till att stärka tryggheten i skolmiljön. En av de mest omdiskuterade åtgärderna innebär att lärare och annan skolpersonal ges laglig rätt att genomsöka elevers väskor i förebyggande syfte.
”Vi måste agera nu”
På pressträffen inledde Pehrson sitt anförande med att uttrycka sin sorg och bestörtning över händelsen i Örebro.
– Tisdagen den fjärde februari är en svart dag inristad i den svenska historien. Våldet får aldrig bli vardag i våra skolor, sa han med allvarlig röst.
Regeringen menar att de nya förslagen ska bidra till att stärka skolsäkerheten genom att förhindra att vapen och andra farliga föremål förs in på skolområden.
– Vi måste agera nu, och vi måste agera kraftfullt. Det är vårt ansvar att se till att våra skolor är trygga platser där elever och lärare kan verka utan rädsla, fortsatte Pehrson.
Bland de åtgärder som regeringen vill införa ingår ett skärpt säkerhetsarbete, ökade befogenheter för skolpersonal samt ett stärkt samarbete mellan skola, polis och socialtjänst.
Genomsökning av väskor – en kontroversiell åtgärd
Det mest uppmärksammade förslaget i regeringens säkerhetspaket är utan tvekan möjligheten för lärare att genomsöka elevers väskor.
– Det omfattar hela grundskolan, gymnasieskolan och Komvux, säger Pehrson och understryker att det handlar om en förebyggande åtgärd som ska kunna användas vid misstanke om att en elev har föremål som kan utgöra en fara.
Förslaget har redan mött både stöd och kritik. Förespråkare menar att det är en nödvändig åtgärd för att förhindra att vapen, droger eller andra farliga föremål smugglas in i skolan. Kritiker anser däremot att det innebär ett intrång i elevernas integritet och rättigheter.
Striktare krav på skolors beredskap
Utöver möjligheten att söka igenom väskor kommer skolor att omfattas av striktare krav på beredskap vid allvarliga våldssituationer.
– Alla skolor i landet ska ha en konkret plan för hur de agerar vid en våldsam incident, säger Pehrson.
Detta innebär bland annat regelbundna säkerhetsövningar för både elever och personal, en skyldighet att anmäla brott som sker på skolområdet och en förstärkning av skolornas fysiska säkerhetsåtgärder, såsom låsta entrédörrar och bättre kameraövervakning.
Sverigedemokraterna: ”Vi måste gå längre”
Sverigedemokraterna, som varit en drivande kraft bakom flera av förslagen, menar att skolsäkerheten måste stärkas ytterligare. Partiets rättspolitiska talesperson Tobias Andersson menar att lärare och rektorer måste ges större befogenheter att ingripa vid misstanke om hot.
– Vi måste gå längre än vad utredningen föreslog. Det handlar om elevernas liv och trygghet. Att förbjuda vissa elever att bära väskor på lektioner kan också vara en åtgärd vi behöver överväga, sa han i en intervju med TV4 Nyheterna efter pressträffen.
Polisförbundet: ”Bra, men resurser behövs”
Polisförbundet har välkomnat regeringens förslag men menar att det krävs ytterligare resurser för att säkerställa att skolsäkerheten faktiskt kan förbättras.
– Om vi ska se en verklig förändring krävs det inte bara lagstiftning, utan också resurser till polisen, skolorna och socialtjänsten. Skolsäkerhet handlar inte bara om att förhindra vapen i skolan, utan om att fånga upp elever i riskzonen långt tidigare, säger Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow.
Lärarförbundet kritiska
Lärarförbundet har uttryckt oro över att ökad kontroll av elever riskerar att försämra relationen mellan lärare och elever.
– Vi delar regeringens oro över säkerheten, men att göra lärare till ordningsvakter är inte rätt väg att gå. Det kan skada förtroendet mellan lärare och elever och bidra till en ökad misstro mot skolan, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Elevernas reaktioner
Bland eleverna själva går åsikterna isär. En grupp gymnasieelever i Stockholm som intervjuades av Svenska Dagbladet uttryckte både förståelse och tveksamhet kring förslagen.
– Jag fattar att de vill göra skolorna säkrare, men jag skulle känna mig obekväm om en lärare skulle be mig tömma min väska, säger Elias, 17 år.
En annan elev, Amanda, 16 år, är däremot positiv:
– Om det kan förhindra att någon tar med sig något farligt till skolan så tycker jag det är en bra grej. Vi måste kunna känna oss trygga.
Vad händer nu?
Regeringen har meddelat att de kommer att lägga fram lagförslagen i riksdagen inom de närmaste veckorna. Ambitionen är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli i år.
Oppositionen har ännu inte tagit ställning till förslagen i sin helhet, men Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Lena Hallengren menar att säkerhetsåtgärderna måste balanseras mot elevernas rättigheter.
– Vi måste hitta lösningar som gör skolorna tryggare, men vi får inte skapa en kultur där vi misstänkliggör elever och kränker deras integritet, säger hon i en intervju med Aftonbladet.
Under de kommande månaderna väntas en intensiv debatt om hur Sverige bäst kan skydda sina skolor och elever från framtida hot och våldsdåd. Det enda som står klart är att frågan om skolsäkerhet nu har hamnat högst upp på den politiska agendan.
SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!
Lämna ett svar