I ett beslut som saknar motstycke har polisen i Stockholm inlett en omfattande drönarövervakning över delar av innerstaden. Från den 27 januari till den 27 april kommer drönare att patrullera områden som Kungsträdgården, Blasieholmen, Östermalm och Diplomatstaden dygnet runt. Beslutet motiveras av en förhöjd hotbild mot judiska och israeliska intressen i Sverige.

Ett hot i skuggorna

Det senaste året har säkerhetsläget för judiska institutioner i Europa förvärrats avsevärt. I Sverige har attacker och hot riktade mot judiska mål eskalerat, vilket fått polisen att höja beredskapen. Bland annat har Israels ambassad i Stockholm varit föremål för misstänkta sabotageförsök, och hotfulla budskap har riktats mot synagogor och judiska föreningar.

”Vi ser ett ökat hot mot judiska och israeliska intressen i Sverige, vilket gör att vi måste agera proaktivt för att säkerställa tryggheten,” säger en talesperson från polisen.

Kameraövervakning genom drönare är en del av ett omfattande säkerhetsprogram som syftar till att identifiera och förebygga potentiella attacker.

Ett kontroversiellt beslut

Beslutet att övervaka delar av Stockholm med drönare har väckt starka reaktioner, både från politiker, medborgarrättsorganisationer och invånare. Kritiker menar att den omfattande övervakningen utgör ett hot mot den personliga integriteten och sätter ett farligt prejudikat för framtida polisarbete.

”Vi har förståelse för behovet av säkerhet, men vi får inte vänja oss vid att drönarövervakning blir en normal del av stadsbilden. Det finns en risk att det här leder till en acceptans för ständigt utökad övervakning,” säger Anna Svensson, talesperson för integritetsorganisationen Frihet Sverige.

Polisen försäkrar dock att insamlat material kommer att hanteras enligt gällande lagar och riktlinjer. ”Materialet kommer att sparas genom inspelning men endast användas för att förhindra eller utreda brott. Vi följer alla regler kring integritetsskydd,” säger polisen.

Judiska samfundet: ”Ett nödvändigt steg”

Inom den judiska gemenskapen tas beskedet emot med blandade känslor. För många är det en sorglig påminnelse om den ökade antisemitismen i samhället, men samtidigt ses åtgärderna som en nödvändighet.

”Det är tragiskt att vi har kommit till en punkt där det behövs drönarövervakning för att judiska platser ska kunna vara säkra. Samtidigt är vi tacksamma för att polisen tar hotbilden på allvar,” säger David Goldstein, ordförande för Judiska Församlingen i Stockholm.

Hotet mot judiska institutioner har blivit alltmer påtagligt i takt med det försämrade globala säkerhetsläget. I flera europeiska länder har attacker mot synagogor och judiska skolor blivit vanligare, vilket skapat en känsla av osäkerhet inom den judiska diasporan.

Övervakning dygnet runt

En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av polisens beslut är att övervakningen sker dygnet runt och att den sträcker sig över en period av tre månader. Detta är en av de mest långvariga drönaroperationerna som genomförts i Sverige.

”Vi måste arbeta proaktivt och se till att vi ligger steget före. Drönarna ger oss möjlighet att övervaka stora områden effektivt och snabbt reagera på misstänkta aktiviteter,” säger en representant från polisens enhet för särskilda insatser.

För många stockholmare innebär detta en ny verklighet där ögonen i skyn blir en del av vardagen. De små, surrande farkosterna kan komma att bli en välbekant syn på himlen över innerstaden.

Lagliga och etiska utmaningar

Den utökade övervakningen väcker även juridiska frågor. Enligt svensk lag kräver kameraövervakning av offentliga platser normalt sett tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), men polisen har möjlighet att besluta om tillfälliga övervakningsåtgärder vid särskilda hot.

”Det här är en gråzon. Vi förstår att det finns säkerhetsskäl, men vi måste också se till att det finns en tydlig plan för hur insamlad data hanteras och raderas efteråt,” säger juristen Erik Malm från en organisation för digitala rättigheter.

Frågan om hur långt staten kan gå i sin övervakning av offentliga platser har varit en återkommande debatt i Sverige, och polisens beslut att använda drönare dygnet runt kan komma att prövas rättsligt.

Stockholm under bevakning

I takt med att övervakningsperioden fortgår lär diskussionen om integritet, säkerhet och övervakning fortsätta att prägla den politiska debatten. För vissa är polisens åtgärder en nödvändighet i en alltmer osäker tid. För andra är det ett steg mot en framtid där övervakning blir en permanent del av stadsbilden.

Det återstår att se om denna tre månader långa period blir en engångsföreteelse eller om den lägger grunden för framtida säkerhetsinsatser av liknande slag. Tills vidare blickar Stockholm mot skyn och ser på när drönarna patrullerar stadens hjärta – en påminnelse om de hot som lurar i skuggorna och de åtgärder som vidtas för att bekämpa dem.