Staden Örebro befinner sig i chock efter den dödligaste skolskjutningen i Sveriges historia. Polisen har nu bekräftat att samtliga elva personer som omkom i attacken vid Campus Risbergska den 4 februari har identifierats. Sju kvinnor och tre män miste livet i skottlossningen, medan den elfte personen, som tros vara gärningsmannen, också hittades död på platsen.

Skottlossningen, som skakade hela landet, har lämnat ett djupt sår i samhället. Offren var av olika åldrar och bakgrunder, men alla hade en koppling till skolan – antingen som anställda, elever eller besökare. Nu pågår intensiva utredningar för att förstå vad som ledde fram till denna fruktansvärda händelse och vilka motiv som låg bakom gärningsmannens agerande.

En dag av terror: Vad som hände vid Campus Risbergska

Det var en måndag som började som vilken annan skoldag som helst. Studenter strömmade in genom dörrarna, och lektionerna pågick enligt schema. Men strax före lunch bröts den vanliga skolvardagen av ljudet av skottlossning. Vittnen har berättat om kaosartade scener där studenter och personal flydde i panik medan skotten ekade genom korridorerna.

Larmet till polisen kom klockan 11:38. En stor insats sattes omedelbart in, och inom några minuter var tungt beväpnad polis på plats. Byggnaden genomsöktes och barrikaderade klassrum säkrades. Klockan 12:15 meddelade polisen att gärningsmannen var ”neutraliserad”. Senare skulle det visa sig att han var bland de elva döda.

Identifikationen av offren

Polisen har nu identifierat alla de omkomna. Bland offren finns sju kvinnor och tre män i åldrarna 28 till 68 år. De hade alla anknytning till skolan på olika sätt – några var lärare, andra studenter eller besökare.

Bland de döda finns en 32-årig kvinnlig lärare, en 38-årig kvinnlig administratör och en 46-årig kvinna som arbetade inom skolans elevhälsa. Dessutom miste en 52-årig kvinnlig forskare, en 54-årig bibliotekarie, en 55-årig studievägledare och en 68-årig pensionerad lärare livet i attacken.

De tre manliga offren var en 28-årig student, en 31-årig universitetsanställd och en 48-årig besökare på skolan. Samtliga dödades av skottlossningen innan polisen anlände.

Den misstänkte gärningsmannen, en 35-årig före detta elev på skolan, hittades död med ett skottskada i huvudet. Det är fortfarande oklart om han dog av polisens ingripande eller om han tog sitt eget liv.

Ett nationellt trauma

Denna tragiska händelse har väckt starka reaktioner över hela Sverige. Statsminister Ulf Kristersson kallade attacken ”en av de mörkaste dagarna i vår moderna historia” och lovade krafttag mot vapenvåld. Skolminister Lotta Edholm höll en presskonferens där hon meddelade att regeringen nu ser över säkerhetsrutiner för skolor och att en rad åtgärder planeras för att förebygga liknande attacker i framtiden.

Psykologiska stödinsatser har satts in för elever, personal och anhöriga till de drabbade. Lokala kyrkor och samlingslokaler har öppnats för sörjande, och en minnesceremoni planeras inom de närmaste dagarna.

Vad vi vet om gärningsmannen

Polisen har bekräftat att den misstänkte gärningsmannen är en 35-årig man som tidigare varit elev vid Campus Risbergska. Han hade inga tidigare kända kopplingar till våldsbrott, men enligt källor inom polisen fanns det varningssignaler i hans bakgrund.

Flera tidigare klasskamrater har berättat att han var en tillbakadragen och socialt isolerad person, men ingen kunde ha förutsett den fruktansvärda händelse som nu skett. Han ska ha varit intresserad av vapen och enligt polisen innehade han flera licensierade vapen, varav tre användes i attacken.

Motivet bakom dådet är ännu inte klarlagt, men utredarna undersöker eventuella kopplingar till psykisk ohälsa och social utsatthet. Det finns i nuläget inga belägg för att attacken hade ideologiska eller politiska motiv.

Ökad debatt om vapenlagar och skolskydd

Denna händelse har återigen väckt debatten om vapenlagar i Sverige. Även om Sverige har relativt strikta vapenlagar jämfört med många andra länder, så har antalet skjutningar ökat de senaste åren. Detta har lett till krav på ännu strängare kontroller och begränsningar av vapeninnehav.

Flera politiska partier har redan lagt fram förslag på skärpningar av lagstiftningen, bland annat genom att begränsa privatpersoners tillgång till halvautomatiska vapen och öka möjligheten att återkalla vapenlicenser vid misstanke om olämplighet.

Skolans säkerhetssystem har också kommit under lupp. Det diskuteras nu om skolor ska införa metalldetektorer, säkerhetsvakter och förbättrad utbildning för personal i hur man hanterar skolattacker.

Sammanfattning och framåt

Det svenska samhället befinner sig i sorg och chock efter denna tragedi. Anhöriga till offren har uttryckt sin djupa förtvivlan, och i hela Örebro har människor samlats för att hedra minnet av de som förlorade sina liv.

Polisen fortsätter sin utredning för att få en tydligare bild av vad som låg bakom dådet och om något kunde ha gjorts för att förhindra det. Samtidigt arbetar myndigheter och samhällsaktörer för att stödja de överlevande och de anhöriga i denna svåra tid.

Medan Sverige bearbetar denna sorg, är det tydligt att denna tragedi kommer att leda till förändringar, både inom lagstiftning och hur skolor skyddas i framtiden. Men för närvarande är fokus på att hedra offren och att stötta de som drabbats.

Minnesstunder planeras över hela landet, och flaggor har vajat på halv stång som en symbol för nationens djupa sorg. Örebro och Sverige kommer aldrig att glömma de liv som förlorades denna fruktansvärda dag.