I en värld där geopolitiska spänningar ständigt förändras och hybridkrigföring blir allt vanligare, höll Sveriges statsminister Ulf Kristersson ett kraftfullt tal under en historisk Natoceremoni i Lettlands huvudstad Riga. Med en allvarlig och eftertänksam ton förklarade han att Sverige befinner sig i en osäker position – ett ingenmansland mellan krig och fred.

Samtidigt, på andra sidan Atlanten, har den nyvalda amerikanska presidenten Donald Trump återigen skakat om det internationella säkerhetsspelet. Hans återkomst till Vita huset innebär en ny verklighet för Europa och Nato, särskilt för länder som Sverige, som nyligen anslutit sig till försvarsalliansen. Trump har tidigare ifrågasatt USA:s engagemang i Nato, och många europeiska ledare undrar nu hur hans utrikespolitiska agenda kommer att påverka Europas säkerhet.

Kristersson: ”Vi är inte i krig, men vi är heller inte i fred”

Under ceremonin i Riga, där 550 svenska soldater formellt anslöt sig till en Natoledd brigad, betonade Kristersson att Sverige befinner sig i en gråzon där säkerhetshot inte längre kan kategoriseras enligt traditionella krigs- och fredsdefinitioner.

– Vänner, vi är inte i krig, men vi är heller inte i fred. Gråzonerna är för många, hybridattackerna är för vanliga, förklarade han inför en samling av internationella dignitärer och militära befälhavare.

Det var en påminnelse om den nya tidens krigföring – där cyberattacker, informationskrig och ekonomiska påtryckningar ersätter traditionella väpnade konflikter. Sverige har under de senaste åren sett en ökning av cyberhot, misstänkta sabotage och desinformationskampanjer riktade mot nationell stabilitet. En rapport från Försvarsmakten pekar på att Sverige allt oftare blivit måltavla för så kallade ”gråzonsattacker”, särskilt från ryska aktörer.

550 svenska soldater i Nato – en historisk förändring

Att Sverige nu officiellt deltar i Natos försvar av Baltikum markerar en historisk vändpunkt. I decennier har Sverige byggt sin säkerhetspolitik på neutralitet och alliansfrihet, men Rysslands invasion av Ukraina förändrade snabbt den strategin. Sverige har inte bara valt att gå med i Nato utan har också beslutat att aktivt bidra till försvarsalliansens gemensamma säkerhet.

– Sverige söker inte konfrontation, men vi lever i en tid där den regelbaserade världsordningen är utmanad, sade Kristersson och hänvisade till den ryska aggressionen i Ukraina och ökade hot från auktoritära regimer.

Försvarsminister Pål Jonson har tidigare pekat på att Sveriges bidrag till Nato inte bara handlar om att stärka försvaret av Baltikum, utan även att skydda svensk suveränitet.

– Vi är en del av en större helhet nu. Vårt medlemskap i Nato handlar lika mycket om att försvara våra egna gränser som att bidra till alliansens kollektiva säkerhet, sa han i en intervju i december.

Trumps återkomst och Nato – en osäker framtid

Men mitt i Sveriges historiska anslutning till Nato tornar ett nytt orosmoln upp sig. Med Donald Trump tillbaka i Vita huset står den transatlantiska relationen inför en ny prövning. Under sin första mandatperiod ifrågasatte Trump Nato:s relevans och antydde att USA skulle kunna minska sitt engagemang i alliansen om inte de europeiska länderna betalade mer för sin egen säkerhet.

Nu när han återigen har tillträtt som president är frågan om han kommer att förändra USA:s säkerhetspolitik i grunden.

– Europa måste förstå att vi inte kan fortsätta skydda dem om de inte gör sin del, sa Trump i ett nyligen hållet tal efter sin valseger.

Hans uttalanden har väckt oro i Europa, där flera ledare fruktar att USA kan dra sig tillbaka från sitt traditionella ansvar att garantera den transatlantiska säkerheten.

Oro i Europa – vad händer om USA backar?

De potentiella konsekvenserna av ett USA som drar sig tillbaka från Nato eller minskar sitt engagemang skulle vara monumentala. För länder som Sverige, som nyligen anslutit sig till alliansen, är amerikanskt militärt stöd en avgörande faktor i försvarsförmågan.

EU-ledare har redan börjat diskutera möjligheten att stärka Europas egen försvarsförmåga för att minska beroendet av USA. Frankrikes president Emmanuel Macron har förespråkat en starkare europeisk försvarsunion, medan Tyskland nyligen tillkännagav planer på att öka sin försvarsbudget markant.

Men det är inte bara en möjlig politisk kursändring i Washington som skapar oro. Rysslands president Vladimir Putin har vid flera tillfällen varnat för att Natoexpansion ökar spänningarna i Europa, och ryska medier har använt Sveriges och Finlands Natoanslutning som exempel på ”provokationer” från väst.

Hybridattacker och gråzonshot – Sveriges nya verklighet

Kristersson talade också om de allt vanligare hybridattackerna, där fienden inte alltid använder konventionella vapen utan istället manipulerar informationsflöden, genomför cyberattacker eller ekonomiska sabotage.

Sverige har redan sett flera misstänkta sådana incidenter. Bland annat har flera svenska myndigheter utsatts för omfattande cyberattacker, och en rad sabotageaktioner mot infrastruktur har skapat misstankar om att utländska aktörer kan vara inblandade.

– Vi måste vara redo att försvara oss på alla fronter. Det handlar inte bara om soldater och stridsvagnar, utan också om att skydda vår digitala infrastruktur och ekonomiska stabilitet, betonade Kristersson.

Sverige i den nya säkerhetsordningen

Oavsett hur Trumps andra mandatperiod utvecklar sig står Sverige nu inför en ny säkerhetspolitisk verklighet. Som Nato-medlem är Sverige en del av den kollektiva försvarsstrukturen, vilket innebär både skyldigheter och rättigheter.

För svenskarna innebär detta en förändrad syn på landets roll i världspolitiken. Neutraliteten är ett minne blott, och framtida försvarssamarbeten kommer att formas utifrån nya säkerhetspolitiska realiteter.

Samtidigt kvarstår många frågor: Kommer USA att fortsätta sitt engagemang i Nato? Hur kommer Ryssland att reagera på Sveriges växande militära närvaro i Baltikum? Och hur kan Sverige bäst rusta sig mot de gråzonsattacker som redan pågår?

Kristerssons ord i Riga kan mycket väl vara en förvarning om en ny era i svensk säkerhetspolitik – en era där linjen mellan krig och fred blir allt suddigare.