USA:s president Donald Trump har återigen hamnat i centrum för en internationell kontrovers efter att han meddelat planer på att införa sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Enligt rapporter från bland annat NBC News planerar Trump att under torsdagen underteckna en presidentorder som möjliggör åtgärder mot domstolen och dess anställda. Nyheten har väckt starka reaktioner från flera håll, inte minst från Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som beskriver situationen som ”mycket oroande”.

En presidentorder som kan påverka internationell rättskipning

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en av världens viktigaste institutioner när det gäller att skipa rättvisa i frågor som rör folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Domstolen har en central roll i att utreda och åtala individer som står anklagade för några av de mest allvarliga brotten enligt internationell rätt. Det är i detta sammanhang som Trumps agerande väcker stor oro.

Presidentordern skulle innebära att ekonomiska sanktioner och visumrestriktioner införs mot individer som arbetar för ICC och som är inblandade i utredningar mot USA:s medborgare eller dess allierade, särskilt Israel. Denna åtgärd ses som ett direkt svar på ICC:s utredningar om påstådda krigsbrott i Afghanistan där amerikanska soldater kan ha varit inblandade samt den nyligen utfärdade arresteringsordern mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant.

Enligt Vita huset motiveras beslutet av att ICC ”inte har jurisdiktion över USA eftersom landet aldrig har ratificerat Romstadgan”, det avtal som domstolen grundas på. Trump-administrationen menar att ICC:s åtgärder utgör en attack på USA:s suveränitet och att landet har egna rättssystem för att hantera eventuella brott som begås av dess militär. Kritiker av detta synsätt pekar dock på att USA:s hantering av krigsbrottsanklagelser mot sina egna soldater varit bristfällig och att ICC:s utredningar är nödvändiga för att säkerställa rättvisa.

Sveriges utrikesminister: ”En allvarlig attack på internationell rättvisa”

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) är en av flera internationella röster som nu höjer tonen mot Trumps hot om sanktioner. I en kommentar till TV4 Nyheterna uttrycker hon sin oro för att sanktionerna, om de genomförs, kan få långtgående konsekvenser för ICC:s arbete.

”Hoten om sanktioner från USA mot Internationella brottmålsdomstolen är mycket oroande. Om sanktionerna antas riskerar de att allvarligt påverka domstolens förmåga att utföra sitt arbete i utredningar om allvarliga internationella brott, som exempelvis Rysslands fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina”, säger Malmer Stenergard.

Den svenska regeringen har länge varit en stark förespråkare av ICC och dess arbete. Sverige har stöttat domstolen både finansiellt och politiskt och har vid flera tillfällen betonat vikten av en oberoende internationell rättskipning. Att USA, en av världens mäktigaste nationer, nu hotar domstolen ses därför som ett bakslag för hela den internationella rättsordningen.

FN-förbundet: ”Ett farligt prejudikat”

Svenska FN-förbundet och andra människorättsorganisationer varnar för att Trumps agerande kan skapa ett farligt prejudikat. Om en stormakt som USA väljer att sanktionera en internationell domstol när den inte gillar dess beslut, kan det bana väg för andra länder att göra detsamma.

”Detta är ett allvarligt hot mot den regelbaserade världsordningen. Om ICC inte kan arbeta fritt utan politiska påtryckningar, försvagas hela den internationella rättsordningen. Det skulle vara katastrofalt för de offer som söker rättvisa genom domstolen,” säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Organisationer som Human Rights Watch och Amnesty International har också kritiserat Trumps beslut och uppmanat andra länder att stå upp för ICC. De menar att domstolen spelar en avgörande roll i kampen mot straffrihet och att hoten från USA underminerar dess arbete.

USA:s relation till ICC genom åren

USA:s relation till ICC har varit komplicerad ända sedan domstolen grundades 2002. Under Bill Clintons presidentskap skrev USA under Romstadgan men ratificerade den aldrig. När George W. Bush tillträdde som president drog han tillbaka USA:s underskrift och införde den så kallade ”Hague Invasion Act”, en lag som ger USA rätt att använda ”alla nödvändiga medel” för att få sina medborgare frisläppta om de skulle ställas inför rätta av ICC.

Under Barack Obamas administration förbättrades relationerna något, även om USA aldrig blev en fullvärdig medlem. USA samarbetade då med ICC i vissa fall, bland annat gällande krigsförbrytelser i Afrika.

När Donald Trump först var president införde han 2020 sanktioner mot dåvarande ICC-åklagaren Fatou Bensouda och andra domstolsrepresentanter efter att ICC inlett en utredning av amerikanska krigsbrott i Afghanistan. Dessa sanktioner hävdes senare av Joe Biden 2021, men nu, under sin andra mandatperiod som president, har Trump återupptagit sin hårda linje mot ICC.

Internationella reaktioner och möjliga konsekvenser

Reaktionerna på Trumps beslut har varit starka världen över. EU har kritiserat beslutet och flera medlemsländer har uttryckt sitt stöd för ICC. Nederländernas premiärminister Mark Rutte, vars land hyser domstolen i Haag, har kallat Trumps agerande ”oacceptabelt” och ”ett hot mot den internationella rättsordningen”.

Ryssland och Kina, som också har en komplicerad relation till ICC, har dock inte uttryckt någon större kritik mot Trumps beslut. Båda länderna har tidigare ifrågasatt ICC:s legitimitet, särskilt efter att domstolen inledde utredningar om möjliga ryska krigsbrott i Ukraina.

Om Trumps sanktioner träder i kraft kan det få långtgående konsekvenser för ICC:s arbete. Domstolen är beroende av internationellt stöd för att kunna utföra sina uppdrag, och om fler länder följer USA:s exempel kan det kraftigt försvaga dess inflytande.

Framtiden för ICC och USA:s roll i världspolitiken

Trumps hot mot ICC sätter fingret på en större fråga: USA:s roll i den internationella rättsordningen. Trots att landet ofta framhåller sig som en global försvarare av rättvisa och mänskliga rättigheter, har dess förhållande till ICC visat att det inte alltid är villigt att underkasta sig samma lagar som andra länder.

Hur den internationella gemenskapen reagerar på Trumps senaste beslut kan bli avgörande för ICC:s framtid. Om världens demokratier står enade i sitt stöd för domstolen kan dess oberoende stärkas, men om Trumps agerande leder till en dominoeffekt där fler länder börjar ifrågasätta ICC:s legitimitet, kan det få allvarliga konsekvenser för den globala rättvisan.

Avslutning

Hotet om sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen från Donald Trump har satt fokus på en av vår tids mest kritiska frågor: hur den internationella rättvisan ska upprätthållas när världens mäktigaste nationer motsätter sig dess beslut. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard har gjort det tydligt att Sverige står bakom ICC och dess arbete, men den stora frågan är hur resten av världen kommer att reagera. Det som händer de kommande dagarna och veckorna kan avgöra ICC:s framtida roll i det internationella samfundet.