Utrikespolitiska institutet (UI) har inlett en ny granskning av sin Mellanösternchef, Rouzbeh Parsi, efter att TV4 Nyheterna rapporterat om hans påstådda kopplingar till ett iranskt påverkansnätverk. Avslöjandet har väckt starka reaktioner i både politiska och akademiska kretsar och har lett till krav på en djupare utredning av Parsis roll och möjliga inflytande på svensk utrikespolitik.

UI:s folkbildningschef Pia Bernhardson bekräftade i en skriftlig kommentar till TV4 att institutet tar anklagelserna på stort allvar. Hon betonade att UI redan genomförde en intern utredning av frågan under 2023, men att man nu inlett en ny undersökning i syfte att få en större klarhet i ärendet.

TV4:s avslöjande och kopplingarna till Iran

TV4:s granskning bygger på en serie dokument och källor som uppges visa hur Rouzbeh Parsi kan kopplas till ett nätverk som ska ha startats på initiativ av Irans utrikesministerium. Nätverket ska enligt uppgifterna ha haft som syfte att stärka Irans mjuka makt och inflytande i väst, inklusive i Sverige.

Enligt TV4:s uppgifter har Parsi vid upprepade tillfällen deltagit i möten med personer som misstänks ha nära band till den iranska regimen. Flera av dessa möten ska ha ägt rum i samband med internationella konferenser och seminarier där Iran varit en central aktör. TV4 hävdar att dokumentation och vittnesmål pekar på att Parsi kan ha haft en rådgivande roll i frågor som rör iranska intressen i Europa.

Parsi själv har tillbakavisat dessa anklagelser och hävdar att hans kontakter med iranska företrädare skedde i professionella sammanhang där syftet var att förstå Irans utrikespolitiska strategier, särskilt under perioden då förhandlingar om Irans kärnteknikprogram pågick. Han menar att hans arbete som analytiker och forskare har inneburit att han haft kontakt med en rad aktörer inom regionen, vilket enligt honom är en naturlig del av forskarrollen.

UI:s agerande och intern utredning

Efter TV4:s avslöjande har UI beslutat att påbörja en ny granskning av Parsi och de påstådda kopplingarna. Enligt UI:s ledning kommer denna utredning att vara mer omfattande än den som genomfördes 2023 och inkludera extern expertis för att säkerställa en oberoende bedömning.

UI:s direktör Jakob Hallgren har i en intervju med Sveriges Radio betonat att UI är en oberoende forskningsinstitution och att det är av yttersta vikt att institutets experter och forskare arbetar utan påverkan från externa intressen. Han poängterar dock att Parsi har fortsatt förtroende från UI:s ledning, åtminstone tills utredningen är avslutad.

”Det är inte ovanligt att forskare och analytiker har kontakter med personer från olika regeringar och institutioner. Det är en del av arbetet att inhämta information och analysera händelser i världen”, säger Hallgren.

Reaktioner från politiskt håll

Avslöjandet har lett till skarpa reaktioner från flera håll, särskilt från politiker och experter inom utrikes- och säkerhetspolitik. Moderaternas utrikespolitiska talesperson har krävt att regeringen säkerställer att UI:s granskning genomförs på ett transparent och trovärdigt sätt.

”Om det finns minsta misstanke om att en svensk forskningsinstitution på något sätt påverkas av främmande makt, måste det utredas grundligt. Sverige får aldrig bli en plattform för främmande staters propaganda eller påverkansoperationer”, säger en ledande moderat riksdagsledamot.

Även Sverigedemokraterna har krävt att regeringen vidtar åtgärder och ser över om Parsi bör fortsätta i sin nuvarande roll medan utredningen pågår.

Socialdemokraterna har å sin sida betonat vikten av att UI får genomföra sin utredning utan politisk inblandning, men de betonar också att forskningsinstitut i Sverige måste vara medvetna om riskerna för påverkansförsök från auktoritära regimer.

Irans roll i västvärlden och akademisk påverkan

Iran har under lång tid anklagats för att försöka utöva inflytande i västvärlden genom olika påverkansoperationer. Enligt experter på hybridkrigföring använder sig Iran av en kombination av diplomati, akademisk påverkan och mediestrategier för att forma opinionen i väst till sin fördel.

Enligt en rapport från Försvarshögskolan finns det indikationer på att Iran under de senaste åren har intensifierat sina påverkansförsök i Europa, särskilt i länder där det finns starka iranska diaspora-grupper.

”Det handlar om att skapa narrativ som är mer gynnsamma för den iranska regimen och att bygga nätverk av forskare, journalister och analytiker som kan påverka den offentliga debatten på ett subtilt sätt”, säger en säkerhetsexpert vid Försvarshögskolan.

Vad händer nu?

UI:s granskning av Rouzbeh Parsi väntas pågå under de kommande månaderna. Externa experter kommer att involveras för att säkerställa att utredningen blir så objektiv och transparent som möjligt. Under tiden kvarstår Parsi i sin roll som Mellanösternchef vid UI, men han har uppmanats att avstå från att kommentera ärendet offentligt tills utredningen är avslutad.

Det återstår att se om den pågående granskningen kommer att leda till några konkreta åtgärder mot Parsi eller om han kommer att frias från misstankar. Samtidigt har debatten om akademisk påverkan från främmande makter i Sverige intensifierats, och många menar att detta fall bara är ett exempel på en större problematik som behöver hanteras på en bredare politisk nivå.

Den svenska regeringen har meddelat att de följer utvecklingen noga och att de förväntar sig att UI presenterar en fullständig rapport om sina slutsatser när utredningen är klar. Under tiden växer kraven på att svenska institutioner stärker sin motståndskraft mot utländska påverkansförsök, särskilt i en tid där geopolitisk instabilitet och hybridkrigföring blivit alltmer framträdande i internationella relationer.