Örebro skakas fortfarande av den brutala skolskjutningen som skedde på Campus Risbergska förra veckan. Händelsen, som resulterade i tio dödsfall och fem skadade, är den dödligaste skolattacken i Sveriges moderna historia. I takt med att polisutredningen fortskrider framkommer nu nya detaljer om gärningsmannens omfattande vapenarsenal, hans förberedelser och den tragiska händelsens förlopp.

Enligt uppgifter från polisen och källor inom utredningen var 35-årige Rickard Andersson, den ensamagerande skytten, beväpnad med fyra skjutvapen, åtta magasin, en stor mängd ammunition samt fyra rökgranater när han utförde massakern. Andersson, som tidigare varit elev vid skolan utan att avsluta några studier, tog sig in i byggnaden med avsikt att orsaka så mycket skada som möjligt. Trots polisens snabba ingripande lyckades han döda tio personer och skada ytterligare fem innan han slutligen tog sitt eget liv.

Vapnen som användes i attacken

En av de mest skrämmande aspekterna av skolskjutningen är omfattningen av den vapenarsenal som Andersson hade samlat på sig. Enligt polisens utredning bestod hans beväpning av följande skjutvapen:

  • Mossberg 590A1, kaliber 12: Ett hagelgevär med pumpomladdningssystem, vanligt förekommande i jakt- och försvarssammanhang. Detta vapen kan laddas med kraftiga hagelpatroner och användas för både närstrid och längre räckvidd.
  • Browning BAR LongTrac, kaliber 30-06: Ett halvautomatiskt kulgevär med stor genomslagskraft. Ammunitionen är av samma typ som används vid jakt på större vilt och kan orsaka omfattande skador.
  • Ruger 10/22, kaliber .22 LR: Ett halvautomatiskt kulgevär med en mindre kaliber. Trots sin relativt låga effekt är detta ett vapen som är lätt att hantera och har snabb eldhastighet.
  • Winchester 1300, kaliber 12: Ännu ett hagelgevär, välkänt för sin pålitlighet och effektivitet. Enligt polisens utredning kunde Andersson byta mellan en lång och en kort gevärspipa, vilket gav honom flexibilitet i hur han använde vapnet.

Polisen bekräftar att alla dessa vapen var lagligt införskaffade och registrerade på Andersson. Det har dock inte framkommit några tecken på att han varit känd inom vapenentusiastiska kretsar eller att han deltagit i organiserad skytteverksamhet.

Utöver skjutvapnen beslagtog polisen även åtta magasin och en stor mängd ammunition i kalibrarna .30-06 och .22 LR, samt hagelammunition i kaliber 12/70. Denna mängd ammunition tyder på att Andersson förberett sig för en utdragen attack och förväntade sig att kunna avfyra ett stort antal skott.

Rökgranater och polisens första ingripande

En av de mest överraskande fynden i utredningen är de fyra rökgranater som påträffades i Anderssons ägo. Dessa, av märket Smoke, användes under attacken och bidrog till att försvåra polisens initiala ingripande. Enligt vittnesuppgifter från polispatrullerna som anlände till platsen rapporterade de om tät rökutveckling i skolans korridorer. Detta skapade kaos och försvårade insatsen, eftersom sikten blev kraftigt begränsad.

Polisen har fortfarande inte fastställt hur Andersson kom över rökgranaterna, men enligt experter är denna typ av utrustning relativt lätt att införskaffa på nätet. I kombination med hans vapenarsenal och ammunition visar detta på en noggrant planerad attack.

Detaljer kring attacken – vad som hände inne i skolan

Enligt övervakningsfilmer och vittnesuppgifter tog sig Andersson in på Campus Risbergska strax efter lunch. Han var klädd i mörka kläder och hade en ryggsäck där han troligtvis förvarade sin ammunition och rökgranaterna.

Första skotten avlossades i skolans entréhall, där två personer träffades. Andersson rörde sig sedan systematiskt genom korridorerna och sköt mot både lärare och elever. I flera av klassrummen barrikaderade sig studenter och personal medan polisens insatsstyrka ryckte ut.

Flera vittnen uppger att Andersson rörde sig lugnt och målmedvetet genom skolan, som om han följde en förutbestämd plan. Han använde sig av olika vapen under attacken, vilket gjorde att polisen till en början trodde att det fanns fler än en gärningsman.

Vapenväskorna och förberedelserna

En av de detaljer som väckt stor uppmärksamhet i utredningen är Anderssons vapenfodral, av fabrikaten Browning, Normark och Plano Gun Guard. Enligt vittnen ska han ha anlänt till skolan med något som liknade ett gitarrfodral, men något sådant har inte beslagtagits av polisen.

Att han tog med sig flera vapenväskor tyder på att han var noga med att transportera sin utrustning på ett organiserat sätt. Detta stärker misstanken om att attacken var planerad under en längre tid.

Vem var Rickard Andersson?

En av de centrala frågorna i utredningen är vad som drev Andersson att begå denna fruktansvärda handling. Han har beskrivits som en tillbakadragen och ensam person, som under sin tid på Campus Risbergska aldrig avslutade några studier. Det finns inga rapporter om att han haft några tydliga kopplingar till extrema ideologier, men polisen undersöker fortfarande hans digitala fotavtryck.

Enligt en tidigare skolkamrat var han ”tystlåten, men kunde vara aggressiv om man sa något han inte gillade”. Inga rapporter om tidigare våldsbrott har framkommit, men han ska ha varit aktiv på flera vapenforum online.

En nationell debatt om vapenlagar

Skolskjutningen i Örebro har snabbt lett till en nationell debatt om vapenlagar och säkerhet i skolmiljöer. Sverige har relativt strikta vapenlagar jämfört med exempelvis USA, men det faktum att Andersson lagligt kunde inneha de vapen han använde har väckt frågor om behovet av skärpta kontroller.

Justitieminister Lena Eriksson har redan meddelat att regeringen kommer att se över möjligheten att införa skärpta regler för vapenlicenser, särskilt för halvautomatiska gevär. Även åtgärder som rör ökad säkerhet i skolor, såsom kameraövervakning och förbättrade rutiner för hotbedömningar, har lyfts fram.

Vad händer nu?

Polisens utredning av skolskjutningen pågår fortfarande och väntas ta flera månader att slutföra. Man undersöker bland annat:

  • Om Andersson hade medhjälpare eller inspirerats av tidigare masskjutningar.
  • Hur han införskaffade rökgranaterna.
  • Om attacken kunde ha förhindrats genom tidigare ingripanden.

I Örebro pågår också en sorgprocess där samhället försöker bearbeta det ofattbara som skett. Minnesstunder har hållits på flera platser, och både kommun och skola har inrättat krisstöd för drabbade elever och personal.

Sverige har tidigare varit relativt förskonat från skolskjutningar, men händelsen på Campus Risbergska har förändrat det. Nu återstår frågan om det svenska samhället är berett att vidta de åtgärder som krävs för att en liknande tragedi aldrig ska kunna ske igen.

Gå till hemsidan

SenasteNyheterna.com deltar i olika partnerprogram där vi kan erhålla provision på kvalificerade klick som du gör här på vår sida, helt utan extra kostnad för dig. Våra rekommendationer baseras på noggrann research och personliga åsikter för att hjälpa dig göra välgrundade val. Tack för att du stödjer denna sida genom att besöka våra partners!